Folksamhuset vid Skanstull gömmer en fantastisk konst- och inredningsskatt som seniorjournalisterna fick ta del av under två timmar, guidade av Stig Karels. Han är numera pensionär, men håller i visningar för grupper ett par gånger i veckan och har också skrivit en bok om husets interiör och konst.
Det hela började med ett möte med Stockholmsjournalisternas seniorer 2009, när Christoffer Barnekow ville göra ett tv-program om huset. Så blev det och när inslaget vistats i Go kväll, blev de nerringda av folk som ville se huset i verkligheten.

En procent till konst

Huset byggdes 1956-60 och ritades av Nils Einar Eriksson och Yngve Tegnér. Inredningsarkitekt var möbelformgivaren Axel Larsson, elev hos Carl Malmsten. Stora delar av interiören med möbler och armaturer specialbeställdes och direktionsvåningen har ett rum inrett av Carl Malmsten.

Sven X-et Erixons glasmosaik Stenbrottet i Söndrum

Bygget kostade 45 miljoner och en procent avsattes till konst. Så småningom tog Folksam också över Salu Ansvars konstsamling, och värdet nu är 45 miljoner. Här finns mattor och gobelänger av Barbro Nilsson och Märta Måås-Fjätterström, skulpturer av Carl Eldh, målningar och glasmosaik av Sven X-et Erixson, tavlor av Halmstadsgruppen och enorma målningar av Isak Grünewald.

Midgårdsormen

Sju sorters marmor

Väggar och golv är vackert mönstrade i många olika marmorsorter, inte minst den enorma hisshallen på plan 26, som i sju olika marmorsorter visar Midgårdsormen fångad i ett nät.

Gästmatsalen pryds Grünewaldmålningarna, som ursprungligen specialbeställdes 1935 för restaurang Rosenbad, och efter restaurangens nedläggning förvarades några av dem  i KF:s källare. Han gjorde 12 stycken. Åtta finns i Folksamhuset, en i regeringskansliet, men de övriga tre har försvunnit.

 

Brunnen i Fontänhallen.

I den så kallade Fontänhallen, ett förrum till personalmatsalen, finns en fontänskulptur formgiven av Stig Lindberg. Den skänktes av personalen till Folksams 50-årsjubileum 1958. Den sprutar inget vatten för närvarande, i väntan på reparation.
Text och foto: Marianne Falk