En vacker, tidig morgon drog tjugo seniorer västerut – till Irland. Där det givetvis regnade varje dag. Inte direkt hela tiden, men ungefär varannan kvart.
Vi landade i Dublin, men tog omedelbart buss med nordirländsk chaufför/guide upp till Belfast. Paul hette han och visade sig vara av avgörande betydelse för hela resans framgång. Faktiskt besatt som han var att sätta oss in i såväl dåtida, som nutida historia.
Förutom en första glimt av Belfast, numera en storstad där protestanterna minskar och katolikerna ökar, och inte längre är den krigszon som jag minns från det som kallas The Trouble.
Redan första dagen besökte vi det nybyggda och spännande Titanic-museet med en yttre arkitektur som alluderade på isberg. Inuti vandrade man från fartygskölen till de fina övre hytterna och matsalarna.
I Belfast lärde vi oss vidare allt om whiskye (stavningen är keltisk!) om vi nu till äventyrs inte redan visste det. Biljetten medgav provning av såväl fem- som 20-årig dryck. Den senare kan endast köpas där!
En slingrande tur till norra Nordirland gick mellan blommande häckar av Kristi och blodsdroppar och pittoreska hus och havet fram till ett av UNESCOs världsarv Giant´s Causeway – ett egendomligt landskap med tusentals basaltpelare i strandkanten – ett resultat av underjordiska jordbävningar för miljontals år sedan.
Längs hagar med får, får, och återigen får och och trädgårdarnas torkställningar, kunde jag inte låta bli att fundera över om får och kläder någonsin blir torra i det irländska klimatet?
Giant´s Causeway. Foto: irishtourtickets.com.
Söderut mot Dublin gjordes en avstickare till ett linmuseum – till damernas förtjusning och herrarnas måttliga intresse. Framme i republikens huvudstad guidades vi runt bland sevärdheterna, Trinity College, Författarnas museum med mera.
Anna Brandt.
Som avslutning fick vi en ordentlig och initierad redogörelse för Irlandsfrågan, Brexit och den ännu ovissa framtiden.
Var kommer EU:s yttersta gräns att gå och hur ska en gräns mellan Nordirland och republiken Irland kunna upprätthållas? I halvannan timme berättade och besvarade vår svenska ambassör, Anna Brandt, alla våra frågor.
Och som sagt, på Irland ingen dag utan regn. Men grönt är det!
Text: Christina Ruhnbro
